Ryggskydd för skidor: CE-märkning, EN 1621 och rätt passform

Ryggskydd har enligt flera återförsäljare gått från att vara ett undantag till att bli en självklar del av utrustningen för många skidåkare, särskilt i park, off-piste och vid högre hastigheter. Innan du väljer modell är det värt att veta vad certifieringen faktiskt intygar, och vad den inte gör.

Vad kräver Konsumentverket av ett ryggskydd?

Konsumentverket skriver rakt av att du bara ska använda ryggskydd som är CE-märkta. CE-märkningen är en bekräftelse på att produkten uppfyller EU:s grundkrav på skyddsutrustning, men den säger i sig inte hur mycket skydd en enskild modell ger jämfört med en annan. För den jämförelsen behöver du titta på skyddsnivån enligt den standard som gäller specifikt för ryggskydd.

Vad betyder EN 1621 för ett ryggskydd?

EN 1621 är den europeiska standard som enligt Dainese styr certifieringen av skyddsnivån hos ett ryggskydd eller annat kroppsskydd. Standarden anger hur skyddet testas för stötdämpning, men den avgör inte ensam hur skyddet sitter eller känns i rörelse, vilket gör att provning i butik fortfarande är nödvändig. Se CE-märkning och EN 1621-certifiering som ett grundkrav att utgå från, inte som ett facit för vilken modell som passar dig bäst.

Hur ska ett ryggskydd sitta för att fungera?

Enligt XXL ska ryggskyddet sitta tight, men inte så tight att det hämmar rörelsefriheten. De två faktorer som avgör passformen mest är storlek och komfort snarare än varumärke, och storleksmallar skiljer sig mellan tillverkare. En storleksguide från en svensk återförsäljare visar exempelvis torsolängd i centimeter uppdelat i flera storlekar för både herr- och dammodeller, vilket är ett tydligare mått att utgå från än din vanliga klädstorlek. Prova alltid skyddet tillsammans med den jacka du faktiskt ska åka i, eftersom en tajt skaljacka kan kännas annorlunda över skyddet än en rymligare modell.

Passar ryggskydd för alla typer av åkning?

Ryggskydd kan vara särskilt relevant för dig som åker i park, i högre fart eller i terräng med större fallrisk, men det finns ingen belagd anledning att avstå om du åker lugnare i pist heller. Vad som inte finns stöd för är att ett ryggskydd skulle förebygga alla typer av ryggskador eller göra det säkert att ta större risker än du annars skulle göra. Se skyddet som ett komplement till hjälm och rätt inställda bindningar, inte som en ersättning för försiktig åkning.

Behöver du samtidigt se över resten av säkerhetsutrustningen, går vår guide till skidhjälm igenom passform och storlek, och vår guide till DIN-värde för skidbindningar förklarar varför bindningens inställning också hör hemma hos en fackperson.