Turskidor: så väljer du rätt skida för tur och topptur

Turskidor sitter mellan två världar: bredare och mer robusta än en ren spårskida, men fortfarande byggda för att ta dig uppför på egen kraft. Skistart beskriver kategorin som bredare skidor för skog och fjäll, ofta försedda med stålkant för bättre grepp när underlaget växlar mellan skare, is och packad snö. Steget innan du väljer modell handlar ofta mer om var och hur du ska åka än om exakta specifikationer.

Längden är ett bra ställe att börja, även om tumreglerna egentligen gäller klassiska längdskidor och skateskidor. Fischer anger kroppslängd plus 20–30 cm för klassiska längdskidor och plus 10–15 cm för skateskidor, och Salomon landar i samma härad: klassiska skidor för nybörjare cirka 20–30 cm över kroppslängden, skate omkring 10–15 cm över kroppslängden (ner mot cirka 8 cm för den som precis börjat). Många använder samma mått som utgångspunkt för turskidor, men kontrollera gärna längden mot en turskidsspecifik guide eller i butik innan du bestämmer dig. Är du nybörjare eller ska åka mest i lättare terräng passar ofta den kortare delen av intervallet bäst, eftersom en kortare skida kan vara lättare att svänga med för den som är ny.

Konstruktionen skiljer sig också åt beroende på fästsystem. En klassisk längdskida har enligt Salomon två glidzoner och en fästzon under foten, medan en skateskida saknar fästzon helt och har glidyta längs hela skidan. Vill du minska behovet av fästvalla finns skidor som Fischers Twin Skin Performance, med två separata skinnremsor i olika hårdhetsklasser och en bindningsposition som går att justera efter förhållandena; skinnen kräver ändå rätt skötsel för att fungera bra. Intersport påpekar samtidigt att valet av utrustning bör utgå från din egen ambitionsnivå, och att pjäxans passform och komfort förtjänar minst lika mycket uppmärksamhet som själva skidan. Vill du se sortimentet av längdskidor för tur är kategorin hos Skistart ett bra ställe att börja.

Annonslänkar: Skidlistan kan få ersättning om du handlar via dem.

Ska turen gå längre in på fjället och uppåt i terrängen pratar vi om topptur, och där höjs säkerhetskraven ett snäpp. Svenska Turistföreningen beskriver topptur som uppförsfärd med skidor eller delbar snowboard och stighudar, och rekommenderar kurs eller guidad tur för den som är ny på grund av lavinrisken. Ska du ut på egen hand med lavinutrustning gäller det att ha den rätt placerad: Naturkompaniet anger att transceivern ska sitta i sele eller en invändig ficka, att sond och spade ska vara lätt åtkomliga, och att mobilen aldrig ska förvaras tillsammans med transceivern. En guide här på sidan ersätter aldrig en lavinkurs eller en utbildad guide. Har du minsta tvekan om terräng eller förhållanden ska du vända dig dit och kontrollera en aktuell lokal lavinprognos, till exempel via lavinprognoser.se, inte gå vidare till nästa produktbeskrivning.

Fördela alltså förberedelserna efter vad de faktiskt kräver:

• Du klarar själv: välja rätt skidlängd efter tumregeln, kontrollera pjäxans passform i butik och lära dig grunderna för stighudens skötsel.
• Kräver kurs, guide eller fackperson: lavinbedömning i fält, användning av lavinutrustning under press och de första turerna i brant eller okänd terräng.

Guiderna om turskidor

Ska du välja turskida med eller utan stålkant?

Åker du mest i skog och på snötäckta stigar klarar du dig ofta utan stålkant. Ska turen gå i blandad terräng med hårdpackad snö, is eller brantare partier ger stålkanten enligt Skistart bättre grepp och gör skidan mer stabil att kontrollera. Är du osäker på vilken terräng du kommer möta mest kan stålkant ge bättre kontroll på hårdare och mer varierat underlag.